Hållbarhetsarbetet kräver kommunikation.
Syftet är att de som berörs av ert arbete, intressenterna, ska förstå och uppskatta ert hållbarhetsarbete. Människan är av naturen misstänksam när information saknas. Vår erfarenhet är att företaget/organisationen i de flesta fall har mer att berätta än de tror. De är helt enkelt oftast lite bättre på hållbarhet än de vet om.
AMAP Sustainability hjälper er hitta dessa kommunikations-värdepunkter och undvika det som kallas ”washing”, t ex greenwashing då miljökommunikation sker utan utan egentlig substans eller trovärdighet.
Hållbarhetsredovisning
Årlig eller löpande redovisning är ett av de viktigaste sätten att kommunicera icke-finansiell information med intressenterna. Alla typer av företag och organisationer kan frivilligt välja att hållbarhetsredovisa. Sedan 1 januari 2017 gäller den reviderade årsredovisningslagen och företag som uppfyller två av följande tre kriterier måste hållbarhetsredovisa (cirka 1500 företag i Sverige):
1) fler än 250 anställda i Sverige
2) omsättning på minst 350 Mkr
3) balansomslutning på minst 170 Mkr
Det vanligaste verktyget är GRI Standards. Redan idag använder cirka 250 företag, inklusive de statligt ägda, GRI för sina hållbarhetsredovisningar. En annan modell är Communication On Progress (COP) som visar hur företaget/organisationen lever upp till de 10 principerna i FNs Global Compact. Samtidigt växer användningen av integrerad redovisning, Integrated Reporting, där icke-finansiell information kombineras med finansiell information för att visa på synergier. De stora företagen har hållbarhetsredovisat i många år men det finns mer än 800 000 företag och organisationer i Sverige och många behöver få ut sitt budskap på ett bättre sätt.
Tips:
- använd “bidra till hållbar utveckling” och förklara hur ni bidrar
- undvik påståenden om att produkt eller tjänst är hållbar eller bidrar till hållbar utveckling utan att definiera på vilket sätt
- var försiktig med ord som miljövänlig, miljösäkrad, miljögodkänd, miljöanpassad, grön, eko, organisk – beskriv istället hur produkten/tjänsten är bättre
- var försiktig med begreppet “hållbar tillväxt” eftersom det ännu inte definierats tydligt och ni då tar på er att ha definierat det
- sätt inte likhetstecken mellan kvalitet (kund) och hållbarhet (bredare intressent)
- använd inte ordet “samhällsansvar” hur som helst, det är trots allt staten/demokratin som är samhällsansvarig, ert företag/organisation ska bidra till men inte ansvara för samhället
- kommunicera vilka verktyg och standarder ni använder men tänk på att det är resultat/förbättring som räknas, inte bara vilket verktyg ni använt
- var försiktig med att kommunicera ert arbete med hänvisning till verktyg som tagits fram av ett fåtal konsulter, akademiker, organisationer och företag – beskriv hellre ert hållbarhetsarbete med hjälp av internationella standarder eller verktyg som tagits fram genom breda intressentdialoger
- sponsring och annat samhällsengagemang är en del av, men inte hela, ert hållbarhetsarbete
- använd orden ansvar och ansvarsfull med försiktighet eftersom olika intressenter läser dessa på olika sätt
- använd inte begreppet “hållbarhetslagen”, det finns ingen sådan
- använd begreppet CSR – Corporate Social Responsbility – med försiktighet: det särskriver företags ansvar i samhället på ett sätt som inte självklart gagnar den anda av samarbete mellan alla delar av samhället som måste till för att vi ska nå hållbarhet
- använd rätt benämningar, t ex “FNs globala mål för hållbar utveckling” istället för bara “de globala målen”, det finns många andra ”globala mål”
- använd rätt termer, t ex: ”internationell standard” bör man bara kalla dokument som tagits fram enligt WTOs sex principer
- beskriv hållbar utvecklings tre dimensioner i rätt ordning avseende systemgränser “miljö, socialt, ekonomi” och var försiktig med det 25 år gamla Triple Bottom Line “people, planet, profit”: ”profit” berör bara vissa intressenter och finns inte utanför systemgränserna
- Bild: Triple Bottom Line jämfört med Systemgränser.
Ett exempel på hur användning av bra standard lyfter trovärdighet och kommunikationsavdelning sedan sänker budskapet: begreppet hållbart reduceras till bara miljödimensionen och samtidigt leds läsaren till att se shopping (på Täby Centrum i Stockholm och Triangeln Centrum i Malmö) som hållbart. AMAP har många liknande roliga exempel som används i utbildningar och föreläsningar. De flesta presenteras på websidan hallbarhet.info.
